Mästaren och Margarita

Från AllaTidersKlassiker-wiki

Version från den 6 januari 2011 kl. 17.08 av Carlotta (Diskussion | bidrag)
Hoppa till: navigering, sök

Om boken:

Vilken är den grövsta dödssynden? Vad är värt att sälja sin själ för? Enligt Michail Bulgakov är fegheten den värsta dödssynden och Pontius Pilatus de fegaste av alla människor som någonsin levat. Bulgakov låter Satan och hans anhang av demoner hemsöka Moskva för att verka i andan av det citat ur Goethes Faust som utgör romanens motto:

Vem är du säg? Del av den kraft vars lott är: alltid vilja ont och alltid verka gott.

I den litterära världen i Moskva är det fegheten som råder. Författare och kritiker har sålt sina själar för politisk korrekthet och medlöperi för länge sedan. Småborgarna drar sig inte för något för att sko sig så mycket som möjligt. I Moskva finns också, på ett sinnesjukhus, Mästaren, som hamnat där efter att ha skrivit en roman om Pilatus, för övrigt i likhet med Bulgakov själv. Ett slags anti-Faust, som abdikerat från livet och inte frågar efter något efter det att romanen blivit nedsablad. Denna roman interfolieras med de övriga trådarna i berättelsen. I Moskva finns också Margarita, en modern och frigjord kvinna som råder över sitt eget öde. Ingen liten Gretchen à la Goethe alltså. Fast Bulgakov kan inte avstå från att låta Margarita uppträda endast iförd skor av rosenblad på den stora bal som Satan anordnar. Det är väl ” das ewig weibliche” (det evigt kvinnliga) som drar oss uppåt, enligt slutraderna i Faust.

Bulgakovs roman är en storslagen uppgörelse med förljugenhet och feghet, sinnlig, komplicerad, snårig och väldigt rolig. En fantastisk läsupplevelse, att göra om och om igen.


Faustlegenden har gamla anor. De främsta utläggningarna av den är dramerna:

Marlowe, Christopher: Dr Faustus (utg. 1604)

Goethe, Johann Wolfgang von: Faust (1808, 1832)

Andra moderna romaner på temat är: Mann, Thomas: Doktor Faustus (1947) Mann, Klaus: Mefisto (1981), Mephisto (ty. 1936), filmatiserad 1981 i regi av István Szabó, med Klaus Maria Brandauer i huvudrollen.

Mästaren och Margarita kan sägas vara en av de första företrädarna för den litterära inriktning som kallas magisk realism. Några exempel:

García Márquez, Gabriel: Hundra år av ensamhet (1970) i original Cien años de soledad (1967) Rushdie, Salman: Midnattsbarnen (1983), i original Midnight´s Children (1981)

Micha’il Afan’asievitj Bulga’kov föddes 1891 i Kiev. Han tog läkarexamen 1916 och arbetade en tid långt ute på landet fjärran från revolutionen. I romanen Vita gardet (1925) bygger han på erfarenheterna från den vita sidan i inbördeskriget. Hans motstånd mot att underordna sig den kommunistiska propagandan medförde att han efter att ha lämnat läkaryrket inte i längden kunde försörja sig som författare utan tvingades arbeta som regiassistent vid en teater i Moskva. Mästaren och Margarita, som han arbetade på från och med 30-talet och fram till sin död 1940, kunde inte ges ut förrän 1966-67.




Originaltitel:

Originalutgåva:

Författare:

Översättare:

Svensk titel och utgåva:


Ämnesord:


Källor:


Film & ljud:

Lyssna på inledningen av Mästaren och MargaritaBokpuffen



Läs om författaren Michail Bulgakov:

Personliga verktyg