Gräset sjunger

Från AllaTidersKlassiker-wiki

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Rad 22: Rad 22:
-
Förlaget Natur & Kultur har Kulturrådets uppdrag att sälja böckerna i Alla tiders klassikerserien till skolorna till subventionerat pris. De har även digitaliserat de tryckta lärarböckerna och fyller på med nytt lärarmaterial till de 50 nya titlarna i serien. Läs mer om boken på Natur & Kulturs  [http://www.nok.se/nok/laromedel/seriesidor/g/Graset-sjunger/ Natur & Kulturs webbplats].
+
Förlaget Natur & Kultur har Kulturrådets uppdrag att sälja böckerna i Alla tiders klassikerserien till skolorna till subventionerat pris. De erbjuder också ett digitalt lärarmaterial till titlarna i Alla Tiders Klassiker-serien. Läs mer om boken på Natur & Kulturs  [http://www.nok.se/nok/laromedel/seriesidor/g/Graset-sjunger/ Natur & Kulturs webbplats].

Versionen från 20 september 2011 kl. 06.52

Doris Lessings debutroman handlar om Mary, en ung kvinna i 1940-talets Sydrhodesia som gifter sig med bonden Dick Turner och flyttar ut till hans farm. Boken börjar med slutet, mordet på Mary och därefter följer en rekapitulation av händelserna som ledde fram till detta. Innan äktenskapet lever Mary ett bekvämt och trivsamt liv i staden men så träffar hon farmaren Dick, de gifter sig och hon flyttar ut på landet till hans nedgångna gård. Dick är en naiv och misslyckad farmare. Han påbörjar ständigt hopplösa projekt som han inte avslutar, och odlar många olika grödor istället för att satsa stort på en eller några få. Mary försöker påverka honom att tänka mer rationellt kring farmen, men lyckas inte. Mary vantrivs på farmen, hon avskyr hettan och hon har svårt att hitta sin plats. På farmen konfronteras hon för första gången med de svarta, infödingarna. Mary kommer med tiden att hata dem. Maken Dick betraktar dem mer som ett nödvändigt ont men kan prata och skämta med dem. Han har alltid haft en houseboy som tar hand om hushållet och har nästan åttio mer eller mindre tvångsanställda svarta arbetare på sina marker. I Marys hat mot de svarta kan man ana många komponenter: självförakt, hat mot sin far och mor, sin bakgrund, mot det liv hon tvingas leva på farmen och inte kan ta sig ur. Allt detta kanaliseras ut i relation till de svarta arbetarna. Mary är bitter och orimligt kritiskt och aggressiv mot de svarta som arbetar för henne och hon avskedar houseboy på houseboy. Paret får till sist så dåligt rykte att det är omöjligt för dem att få hjälp i hushållet. När deras sista houseboy Moses kommer är hon inte lika stark längre. Hon har försökt skapa mening i sitt liv i sitt liv på farmen men inte lyckats, och hon har försökt fly från farmen men inte lyckats med det heller. Farmen förfaller allt mer och Mary likaså. Hon försjunker in i likgiltighet och depression och hon kan tillbringa hela dagar sittandes på soffan. Med tiden blir hon alltmer förvirrad och desorienterad. Moses är inledningsvis artig och trevlig och sköter sina uppgifter väl och Mary har egentligen inget att klaga på. Moses visar en ömsint, omhändertagande sida.Men detta förskjuter makten dem emellan allt mer och det alltmer oklart vem som är den starkare. Mary är både vansinnigt rädd för Moses och attraherad av honom, något som hon förmodligen inte ens är medveten om. Efter hand ifrågasätter Moses Marys order alltmer och visar att han föraktar Mary, sällan genom det han säger men i sättet han ser på henne. Gränsen mellan dem förflyttas allt mer. Mot slutet hjälper Moses Mary att klä sig och borsta sitt hår, en närhet som i samhället de lever i är ett totalt tabu. När grannen Slatter vid ett sällsynt besök bevittnar hur Moses talar och beter sig mot Mary blir han rasande och skickar iväg Moses. Att en svart person beter sig på detta vis mot en vit är oacceptabelt och visar hur skör maktbalansen egentligen är. För Slatter och de andra i byn är det viktigt att de vita håller en viss stil. När man som Mary, blir för svag hotar det hela samhällsstrukturen. De vita måste hålla en viss stil och klass för att markera sitt avstånd till de svarta ”man får inte sjunka till deras nivå”. Därför måste människorna i samhället stå bakom Dick och Mary fastän ingen av dem egentligen känner dem eller tycker särskilt mycket om dem. Som läsare känner man sig hela tiden ambivalent i förhållande till Mary. Man känner med henne eftersom det liv hon tvingats in i gör henne djupt olycklig, deprimerad och slutligen sjukligt förvirrad. Men hennes lynniga vredesutbrott och svidande bitterhet gör också att man inte bara kan betrakta henne som ett olyckligt offer. Hon är också en del av systemet, precis som alla andra. Boken slutar precis där den började, med att Moses mördar Mary. I tidningarna står det att det var för att tillskansa sig värdesaker, men några sådana hade Mary inte. Det är ett slut som förebådats boken igenom och som på något sätt är oundvikligt. Även om orsaken till mordet inte skrivs ut förstår man att det är en omedelbart konsekvens av det rasistiska samhällssystem som boken skildrar.

Beskrivningen av innehållet i Gräset sjunger är en förkortad version av [Jenny Jägerfeldts] bokintroduktion.


Gräset sjunger är en bra inledning till ett feministiskt läsande. Andra böcker som finns i Alla tiders klassiker med en medvetet feministiskt perspektiv och som skildrar kvinnors situation i världen är; [Glaskupan] av Sylvia Plath ,[Rotlös ] av Tsitsi Danarembga, [Annie John] av Jamaica Kincaid liksom kanske Arundhati Roys [De små tingens gud].

Känslor och reflektioner som Gräset sjunger ger upphov till hos några deltagare i en litteraturcirkel på Hornstulls folkbibliotek får vi ta del av genom Cecilia Johansons masteruppsatsen Läsaren som medskapare, samtal om böcker i en läsecirkel (sidan 40 och framåt).


En karta över Zimbabve


Förlaget Natur & Kultur har Kulturrådets uppdrag att sälja böckerna i Alla tiders klassikerserien till skolorna till subventionerat pris. De erbjuder också ett digitalt lärarmaterial till titlarna i Alla Tiders Klassiker-serien. Läs mer om boken på Natur & Kulturs Natur & Kulturs webbplats.


Bild:ATK_bokintro_liten.png Gräset sjunger Bild:Bok_media_liten.png Gräset sjunger



Ämnesord: Afrika, Nobelpriset


Originaltitel: The grass is singing

Originalutgåva: 1950

Författare: Doris Lessing

Översättare: Gunvor och Bertil Hökby

Svensk titel och utgåva: Gräset sjunger, första svenska upplaga 1951. Första upplaga i denna version 2007, reviderad och kompletterad av Lena E. Heyman

Läs om författaren Doris Lessing


Personliga verktyg